2020

Bokashi, Peter Streijffert 20/10-2020 i Hörsalen, Tibble Gymnasium

Peter tog denna kväll ett lite bredare grepp och pratade inte bara om bokashi utan beskrev hur vi kan odla på ett miljövänligt sätt.

Hans övergripande fråga var ”Kan vi rädda jorden?” och han besvarade själv den med ett rungande ”JA!”.

Vi fick en lista med åtgärder som de flesta har möjlighet att genomföra:

  • Gräva ner biokol
  • Gräva ner bokashi
  • Täckodla, gräv inte, elda inte
  • Täck med halm, flis etc i stället för att gräva
  • Undvik öppen jord (annars finns risk för näringläckage)
  • Ytkompostera
  • Odla gröngödslingsväxter
  • Odla äng i stället för gräsmatta

Några av dessa punkter beskrev han sedan närmare.

Han inledde med att tala varmt om hügelbäddar. Han visade bilder på hur han på sin bostadsrättsförenings gård har byggt tre stora hügelbäddar. Han har använt grenar, stockar, stubbar kvistar, löv och liknande för att bygga sina bäddar. Med endast ett tunt lager jord på toppen skapar han en miljö som är rik på mikroliv, håller vatten väl och är mycket gynnsam för odling.

I stället för att fylla våra pallkragar med jord vi släpat hem från handelsträdgården ska vi fylla med överblivet material från trädgården, gärna grova grenar.  Toppa med ett tunt lager hemmaproducerad innehållsrik jord. Den köpta jorden innehåller ingenting, framhöll Peter. Inga bakterier, inget mikroliv alls, mycket litet näring och jorden blir snabbt trött. I en hügelbädd däremot, avger materialet under lång tid nyttigheter för växterna.

En metod för att ladda jorden med långtidsverkande näring och syre är att gräva ner biokol i odlingsbäddarna på samma sätt som man gjort i Amazonas i tusentals år. Det har genomförts ett försök i Stockholm där man delat ut gratis biokol till alla som vill hämta. Det försöket är nu avslutat. Stockholm Exergi i Bromma (www.stockholmexergi.se) planerar att återuppta detta. Peter uppmanade oss alla att tjata så att detta kommer igång snabbt. Innan man gräver ner biokolen bör den laddas med tex urin, nässelvatten eller lakvatten från bokashi.

Peter beskriv sedan hur han sköter sin bokashi. Han har hittat ett sätt som fungerar utmärkt för honom. Han köper ingen utrustning, inga dyra hinkar med tappkranar och inget bokashimedel.  Han har tre billiga plasthinkar under diskbänken:

  • Bokashihink
  • ”skal”-hink
  • Sophink för övriga sopor

Allt organiskt läggs allteftersom i ”skal”-hinken. Då och då, kanske varannan dag eller var 5:e dag, töms ”skal”-hinken i bokashihinken. Innehållet varvas med egengjort bokashimedel. Denna hink är bottnad med biokol som kommer att suga upp det lakvatten som bokashin genererar. Biokolen suger även upp all lukt som kan komma från bokashin. Med hjälp av en plastpåse över hinken skapas den syrefria miljö bokashihinken kräver.  14 dagar efter senaste påfyllningen i bokashihinken töms den i en stor svart tunna utomhus tillsammans med ogräs och annat trädgårdsrens. (Marianne: Här känner jag mig lite osäker. Peter nämnde inte att han blandar med jord, vilket jag lärt mig är mycket viktigt. Har jag missat något?) Efter ytterligare ett par veckor brer Peter sedan ut ”klägget” från tunnan där han planerar att odla. Av estetiska skäl kanske han täcker med gräsklipp eller liknande. Två veckor senare är det klart att plantera.

Peter beskrev även ett annat sätt att genomföra de sista stegen i processen: Gamla krukors trötta jordinnehåll och gamla växtdelar blandas i en plastsäck med innehållet från ett par bokashihinkar. Detta ger toppenjord på en månad.

Vad är då bokashi? Till skillnad från traditionell kompostering som innebär förmultning är bokashi en jäsningsprocess i syrefri miljö. Jämför med surkål och ensilage. Under processen spjälkas materialet och näringsämnena görs lättåtkomliga för växterna. Utseendet på det vi stoppar ner i bokashihinken förändras inte nämnvärt. Men när vi senare tillför gammal välanvänd jord med miljontals bakterier skapas härlig svart jord på kort tid.

Fördelar med bokashi:

  • Perfekt i lägenhet
  • Ingen doft då man kombinerar med biokol
  • Allt organisk, även kött, fisk, citrusskal, mjölkprodukter kan stoppas i bokashihinken
  • Det hela tar liten plats
  • Processen går snabbt
  • Snudd på all näring går tillbaka
  • Lite utsläpp
  • Ger mikroliv till jorden

Bokashimedlet tillverkar Peter själv med ris, mjölk och sirap. Ett detaljerat recept finns på hans hemsida Smakbalans.se. Mer finns att läsa på facebookgruppen Bokashi för klimatet och instagram.com/smakbalans.

Peter delade också med sig av ukulelespelande och sången Odla egen mat.

Till sist fick vi tips om hur man kan göra vin utan några som helst tillsatser: finfördela alla typer av frukt, gärna fallfrukt, bär, druvor, rabarber, nypon etc. Blanda med ljummet vatten. Låt stå. Sila och tillsätt socker och vatten. Då startar jäsningen igen. Efter en tid har du eget 8% vin.

//Antecknat av Marianne Janning

Föredrag om Hosta med Ann-Christine Svensson
Måndag 28 september kl 19-21 i Tibble gymnasium

Ann-Christine är ordförande i Västerås Trädgårdssällskap och har i sin trädgård cirka 400 hostor. Hon har en gedigen kunskap om hostor som vi fick smakprov på i måndags kväll.

Ann-Christin inledde med en bildsvit från sin trädgård som visade exempel på hur hostor kan placeras i trädgårdsmiljön. Vi fick se hostor placerade i rad, i grupper, som solitärer, under träd etc.  Mest imponerande var nog ”hostateatrarna” där plantorna var placerade i krukor som stod på en ”scen”. Den ena ”teatern” bestod av en plåthylla från IKEA som var monterad på snedden så att en trappa bildades. Där såg man tydligt varje planta i sin egen kruka. En annan ”teater” var uppbyggd av tegelstenar som var staplade i olika höjder och på staplarna stod krukor med vackra hostor. På vintern får alla dessa krukor stå på marken och efter första ordentliga frosten läggs de ner så att jorden i krukorna inte blir blöt av vinterns nederbörd.  De plantor som är planterade i lerkrukor förvaras under vintern i växthuset. Ett bra sätt att få plats med flera plantor när trädgården är full.  

Ann-Christine berättade att en hostaplantas bladfärg påverkas av mängden sol. Mer sol ger gulare blad. Även om det nu finns moderna sorter som gillar sol vill inga hostor ha sol när ljuset är som starkast, alltså mellan 12 och 14.

Vad passar mellan hostorna? Gärna en liten buske, kanske minihostor och gärna vårlökar som prunkar innan hostorna vaknar på vårkanten.

Efter denna inledning gick Ann-Christine över till att berätta om olika typer av hosta och hur de kan grupperas efter olika egenskaper. Hon gav också tips om en rad trevliga sorter. Det finns att välja på,  cirka 70 arter och mer än 1300 sorter.

Indelning efter storlek, eller snarare bladverkets höjd:

  • Mini                                 10-20 cm
  • Small                               20-40 cm
  • Medium                         40-60 cm
  • Large                               60-90 cm
  • Xtra large                       90-150 cm

Indelning efter form:

  • Vasformad
  • Fontän/kaskad (=hängande)

Indelning efter passande läge:

  • Skugga (ovanligt med krav på skugga)
  • Halvskugga (vanligt)
  • Sol (fler och fler moderna sorter)

Indelning efter färg:

  • Grön
  • Blå
  • Gul (tex Dancing Queen, large)
  • Vit (tex White Feather, medium, vit på våren och senare grön)
  • Blågrön
  • Blågrå

Indelning efter mönster:

  • Varigerad (tex First love, large; Striptease, large; War paint)
  • Med kant (tex Tom Schmid med vit kant)

Indelning efter bladform:

  • Hjärtform (tex Golden meadow)
  • Rund (tex Big Daddy)
  • Vågig (tex Curly Fries; Joy Ride, med silvrig baksida)
  • Avlång (tex Star Gate)
  • Bucklig (tex Great Arrival; Lakeside Prophey Fulfilled)

Indelning efter blomform:

  • Klockform
  • Trattform
  • Spindelform

Avseende blommorna kan man även gruppera efter färg (lila, vit, gul), doft, dubbelhet och om blommorna är uppåtvända eller ej.

Många klipper bort blommorna eftersom vissna blommor ofta faller ner på bladen och skadar det ömtåliga vaxskiktet.

Moderna sorter kan ha blommor som är uppåtvända, tex Valley’s Ruffle Shuffle. Pathfinder och War and Peace (som dessutom har randiga frökapslar).

Trender

Det kommer nu fram sorter som man kan säga är randiga. Den engelska termen är ”streaked” och ingen etablerad svensk översättning finns ännu. Några exempel är

  • Sea Prize
  • Pistache (randig och prickig)
  • Breeders Love
  • Hanjas Breeders Love x OP  (Något alldeles extra, men inte på marknaden ännu)
  • Gunther’s Prize7
  • UFO (Large, blank, grön med gul kant)
  • Tattoo (small, gulgrön)
  • Justice (gröngul)

Vågiga kanter är också på modet nu. Några exempel:

  • Dancing Queen (large)
  • Amalia (large)

Odlarna försöker också få fram sorter med färg på skaften och gärna med denna färg antydd även på bladen. Exempel:

  • First Blush (röda skaft)
  • Purple (lila skaft)

Att få fram sorter vars blommor har ovanliga färger är också på modet. Exempel:

  • Amerikan Halo (vit, det finns nästan inga som är rent vita, men denna är nära)
  • Almost (mörkt rödlila)
  • First Blush (mörkt lila)
  • Cherry Berry (röd)

Att odla hostor

Hur trivs hosta?

  • Djup skugga till sol (ej sol klockan 12-14)
  • Vanlig rabattjord
  • Vatten och näring som andra perenner. Bra tillgång på vatten ger fina plantor.

Förökning

Hostor är normalt inte fröäkta, så förökar man med fröer vet man aldrig vad man får. Professionella odlare microförökar i laboratorium. Det enklaste är att dela plantorna. Det kan göras när som helst på året, men är enklast på våren innan bladen kommit upp. Såga, hugg eller dra isär.

Sjukdomar

  • VirusX, plantan får konstiga färger, släng då plantan och rengör alla verktyg, smittsamt
  • Nematoder, bladskaften går av vid roten, kan botas

Skadedjur

  • Sniglar och Snäckor, vattna ut nematoder, klipp, lägg ut gift nära plantorna.
  • Rådjur
  • Sorkar
  • Tvestjärtar

Var kan man köpa hostor?

På vanliga handelsträdgårdar finns normalt endast ett magert sortiment. Ibland kan man hitta intressanta sorter på växtmarknader. Störst urval hittar man via nätet.

  • Holland: Fransens Hosta; Jan van den Top
  • England: Bowdens hosta
  • Danmark: Enemaerkets Hostahave, Jan Hurup Hansen, Koldnings växtmarknad 5/6 på Jylland

Läs mer om hostor

  • American Hosta Society, AHS, ansvarar för registrering av sorter
  • www.hostalibrary.org
  • Svensk grupp på Facebook.

//An tecknat av Marianne Janning (som hoppas att alla namn uppfattats rätt)

Föredrag om Odla Året Om med Lena Israelsson
Tisdag 18 februari, kl 19.00 i Täbys Kulturhus

Vi tackar Lena Israelsson som gav oss massa tips om Odla året om!
Utnyttja varje årtids möjligheter! Följ med när vi tillsammans med Lena besöker ”orten” i sommar! Läs mer på www.ortenodlar.se
Vi fick lära känna storodlaren Zita från Kina som odlar på Järvafältet, 859 kg/100 m2 skördade hon i fjol. Zita kommer från en odlarfamilj och har mycket erfarenhet.

Planering och framförhållning

  • Lerjord – tillsätt mull
  • Pallkrage – tillsätt kompost och maskar, minst tre maskar per spadtag, kompostmask finns att köpa
  • Köp värmebehandlad lök
  • Kallväderväxter, tål frost 80%
  • Varmväderväxter 20 %
  • Börja med spenat, koriander och ruccula
  • För snabbare skörd, sätt frö i godislådor och få plantor att sätta ut.
  • Gödsla i förhållande till skörd, gärna stallgödsel, hönsgödsel, guldvatten
  • Gräv en fåra 10 cm, lägg i kogödsel i botten, sedan jord och plantan

Skapa Växthusklimat

  • Fiberduk, 22-25 gram rekommenderas, 17 gram är endast för engångsbruk, t ex Tunnelväxthus.se, Lindbloms Fröer, Växthuset
  • Syntetduk Lill från IKEA
  • Odlingstunnel , byggs enkelt med elrör och växthusplast
  • Vindskydd förbättrar klimatet
  • Bygg egen pallkrage med virke och beslag

När det våras!

  • Minst 5 grader i jorden
  • Lampor , t ex Lysrör T5, T8 Biltema och armatur, billigt. Led lampor, bra och dyrt ingår armatur
  • Perenna grönsaker: trädgårdssyra (till paj med fetaost och fisksoppa), piplök, Henriks målla eller lungört är en pålitlig typ av spenat
  • Bredså endast på ogräsfri jord

Sommarodla!

  • Vattna, ny näring som alltid myllas ner och gallra,  mycket viktigt!
  • Favoriter: Chillipeppar  ”Buena  Mulata” (Runebergs),  Aubergine ”Ophelia”, Sallat ”Amaranth Passion”, Rosenböna
  • Alla fröer gror inte när det är för varmt. Så istället i godislåda som ställs i kylskåpet
  • Odlingsbädd; potatis, squash, pumpor. Lägg på armeringsnät som pumporna sedan vilar på
  • Kinesisk gräslök, klipp av de första plantorna så blir nästa skörd  kraftigare

Höst, Vinter

  • Favoriter: Purjo, selleriblad, slät persilja, vintersallad, mangold, grönkål
  • Vintersådd: Kål
  • När plantorna flyttas in använd lysrör, gärna LED
  • Inomhus sådd av t ex solros, ärtskott, mikroblad
    Så dubbla frölager för mer skörd o köp frö hos hälsokosten, mycket billigare, tex hos Gryningen på Folkungagatan
  • Groddning:  mungböna, alfafa, bockhorn, broccoli. Viktigt att skölja gärna två gånger per dag

//Antecknat av Kristina Leffler Säll