2025-02-18, anteckningar och foton av Marianne Janning

Börje är en passionerad odlare och när vi under en resa med vår förening för 12 år sedan besökte hans trädgård fick vi se en fantastisk växtkraft i en prunkande trädgård med stora friska grönsaker och massor av blommor.

Börje inledde sitt föredrag med att berätta att han inte har gödslat eller komposterat i sin trädgård på 30 år. Han vattnar nästan aldrig och har inte grävt på 35 år.

Hemligheten ligger i att man ODLAR SIN JORD. Frisk jord ger friska växter som ger friska människor och djur.

Jorden behöver mat. Täckodling göder allt liv, maskar, mikroorganismer och mykorrhiza, i din jord. En sked av frisk jod innehåller fler individer än det finns människor på jorden. I en jord som är rik på mask finns på en kvadratmeter, med tre meters djup, 1 kilometer tunnlar. Dessa tunnlar kan ta hand om stora mängder vatten, vilket minskar risken för översvämning. Jordfräsen är en ”maskmördarmaskin”.

Konstgödsel gör att hälften av allt detta liv dör och att växterna absorberar mycket vatten vilket gör att de ser ut att växa.

Ruth Stout upptäckte av en slump fördelarna med täckodling redan 1944. Av ett misstag blev en hög med växtrens kvar i trädgården över vintern. Hennes bok De arbetsfria trädgården kom ut 1980.

I Börjes trädgårdsland används samma läge för sårader, gångar och täckning år efter år. Gångarna täcker han med barr. Mellan dem finns två sårader och mellan raderna är en ås av täckmaterial. På vintern täcker han dessutom med halm* för att det ska se lite prydligt ut. På våren skjuts täckmaterialet lite åt sidan och sedan sätts fröraderna. De multnande växtdelarna avger koldioxid som alltså utsöndras bland plantorna och därmed förstärker gödslingseffekten.

Att täckodling lockar sniglar stämmer inte alls hos Börje. Tänk på att leopardsnigeln håller efter mördarsniglarna!

En annan fördel med täckodling är att till exempel persilja och sallad inte blir jordiga när det regnar.

Börje berättade att han testat att odla i färskt matavfall, alltså sådant som vi normalt låter ligga i komposten minst ett år innan vi använder det i våra odlingar. Rouchkompostering (osäker på stavningen). Fantastiska resultat! Men det behövs mer vatten och risken för besök sork och liknande blir stor.

Bokashi är en metod för att ta hand om matavfall som härstammar från Korea. Den utvecklades och beskrevs av Teruo Higa 1982 (EM: A New Life for Kitchen Garbage, Sunmark Publishing, 1995). Han spred kunskap om Effektiva mikroorganismer (EM) som används för att starta den fermentering som bokashi innebär. EM slår ut patogena mikroorganismer och har stark läkande förmåga. Börje berättade att vattnen runt Japan hade blivit förgiftat och alla fiskar försvunnit, men när bönderna började använda bokashi i stor utsträckning läkte vattnet och fiskarna började sakta återkomma.

I Börjes maskkompost grävs det aldrig. När han lägger i nytt material blandar han bara om lite på ytan.

Hans största rödbeta vägde 2 kilo och var god. Träiga grönsaker beror på näringsbrist.

Ogräset stoppar Börje genom att täcka jorden. Han hämtar löv och gräsklipp från den näraliggande kyrkogården. Eklöv är bra. De varar länge. Men han vill varna för att använda alltför mycket gräsklipp. Det kan bli alltför kväverikt. Det fick Lena Israelsson erfara när hennes morötter blev oätliga. Men i rätt gödslad och frisk jord kan morötterna odlas mycket tätt. Blanda upp gräsklippet med löv och annat material. Det fleråriga ogräset som maskrosor, kirskål, tistlar, hallon, åkerfräken etc måste dock bort innan.

Vattning med stril ska endast göras på frösådder och nyplanterade små plantor. Aldrig annars. Vattna på joden och se till att det blir en rotblöta. 30 liter per kvadratmeter.

”Gräver gör jag inte”, säger Börje. ”Maskarna får mat och då gräver de åt mig.”

Frågor. Mot slutet fick Börje ett antal frågor:

• Kan man täcka med löv som ser sjuka ut? Börje har aldrig haft problem med det.
• Växelbruk? Man ska aldrig odla kål efter kål. Det är det enda man behöver tänka på avseende växelbruk när man täckodlar.
• Tulpaner och täckodling? Börje satte 15 tulpanlökar för många år sedan. De har spridit sig och blommar nu i hundratal. Guldvatten, som inte är utspätt, tre gånger per vecka avskräcker rådjuren.